Idag var jag på Ge-Kås i Ullared. Det enda som surrade i mitt huvud vad "ursäkta, men kan du flytta ditt feta arsle?". Det enda man gör där inne är att köpa saker som är tre kronor billigare än ordinare pris och känna sig som en sill som precis blivit kvävd till döds, styckad och lagd i en burk med unket vatten. Det är den enda gången man ser människor bete sig som djur. "Måste ha den sista tvålen innan någon annan om jag ska överleva".
Sakerna som läggs på en hög i vagnen är tanken i bilen. När den fylls på får bilen kraft, blir galen och vill gärna köra för fort. Och när jag tittar på dessa människor hoppas jag av en ond och vettig anledning att ungen som hänger på sidan av vagnen ramlar rakt ner i stengolvet för att lära sig en läxa.
Ullared är ett mysterium. Det ligger mitt ute i ingenstans, det finns ingen kö men inuti ryms det tusentals människor och man vet aldrig vad man kommer att finna. Hela tiden hör man på kundradion att någon väntar vid ingången, någon letar efter någon eller någonting.
Helt enkelt, idag har jag besökt Bermuda Triangeln.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar